Hon föddes i den lilla byn MåneBy och hennes mor, som var en sömmerska
dog sedan vid Mirras yngre bror Gildurs födsel. Då deras fader, skogs-
huggaren, sedan blev inkallad i ett krig och dog så gav de sig båda
ut på vägarna. Efter sig i byn lämnade Mirra poeten Robin som älskade
henne vilt. Hon kände dock inte detsamma och ansåg att det inte fanns
någon framtid för varken henne eller hennes bror i byn.
De reste runt ett bra tag och båda försörjde sig på att stjäla tills
hennes bror blev tagen på bar gärning. Han hade tur som slapp förlora
sin hand, vilket är staffet för tjuvar, mrn han blev även så uppskrämd
att han helt slutade upp med stjälandet och blev en någolunda hederlig
springpojke i stället. Det var även då som Mirra gav sig in på sin
karriär som glädjeflicka och till skillnad från andra med detta yrke
så roar det henne faktiskt...
Men även om yrket roar henne så vill hon inte hålla på med det för
evigt. Hon drömmer om att lyckas snärja en rik ung man så att hon 
kanske äntligen ska kunna köpa alla de vackra kläder och smycken hon
tycker borde förunnas henne.
Mirra är väldigt glättig och flirtig av sig, men hon har lite svårt 
att tåla kvinnor, då hon ser alla av det könet som fiender och 
konkurrenter. Hon har häftigt humör och stora humörsvängningar, men
försöker på det hela taget ge sken av att vara mångt mycket starkare
och modigare som människa än vad hon är.